Kissemissen får man inte glömma...
Många av er verkar vara lyckligt lottade och äger en eller flera katter.
Likaså gör jag då detta djur är högst upp på favoritlistan.
Jag vill hylla min sötnos och kör därför en bildkavalkad på honom! Han är en sexårig Ragdoll hane som egentligen heter Guapo men vi kallar han Fnatt för det är det han får varje dag och springer som en raket igenom lägenheten och studsar runt så man undrar vad som försiggår i hans lilla hjärna haha. Men sådär lite småknäppa är ju de flesta missar. Han är en pratglad katt som alltid har ngt att säga. När det inte är vanliga Mjaow mjaooo så kan det ibland bli konstiga ljud som påminner om kossorna i hagen =) Speciellt då han springer runt och är lite kaxig. De flesta katter väcker sina människor men sällan denna, han lägger sig brevid på huvudkudden och väntar tills man går upp : lyx. Sedan följer han mina steg vart jag än går och är med överallt. Han är nyfiken och hälsar glatt på främmande.
Jag har fått överta honom helt gratis då hans matte & husse blev allergiska och nästan tänkte avliva honom för några år sedan! ( Hemska tanke på en fullt frisk fin katt ) Jag fick en förfrågan av en kollega på mitt dåvarande arbete ifall jag ville ha en katt. Jag tackade ja utan att ens ha sett honom! Och nu är han min bebis och stolta vackra kisse sedan ett par år och är världens tillgivnaste kissemjau. Jag är jätteglad att ha honom hos mig.
Låt mig presentera Herr Finbyxa alt Snowboots ( hans tjocka päls runt bakbenen ser ut som byxor, pälsstövlar, såå sött! )
Stora mysiga tassar
Lek & action
Självklart måste man ha huvudkudde, även som katt! Såhär lägger han sig överallt där det finns kuddar ;)
lite butterkatt?...
Leka med snören elr långa pärltrådar när matte försöker använda dem till sina kransar ;)
Ni behöver inte oroa er ;) Han har extremt tät och tjock päls och är inte överviktig. Kissen råkar bara se såhär mysig och rund ut. Dessutom är Ragdolls stora och pälsiga om man säger så ;) Här lägger han sig precis framför fötterna på én så man måste hoppa över honom, ja efter man klappat och pratat med han förstås ;) Herregud jag kan inte hålla mig för skratt när jag ser den här bilden *haha*.
VARFÖR har inte jag en sånhär skylt hemma? Måste inhandlas!
Kattens dagbok!Den här kanske ni har läst förut men den är ju så rolig!
783:e dagen i fångenskap…
Mina kidnappare fortsätter att tortera mig med bisarra dinglande saker.
De frossar i färskt kött medan jag tvingas leva på torrfoder och slemmig burkmat. Det enda som håller mig igång är hoppet att jag en dag ska lyckas rymma, och den milda tillfredsställelse jag får av att klösa på möblerna. Imorgon ska jag eventuellt äta ännu en krukväxt. Idag misslyckades jag än en gång med att döda mina kidnappare genom att försöka fälla dem med min kropp.
Jag borde kanske försöka vid toppen av trapporna. I ett försök att sätta mina förtryckare ur balans, framtvingade jag en hårboll i deras favoritfåtölj. Kom ihåg: lägg en på deras säng.
Fångade en mus som jag bet huvudet av. Lade den huvudlösa kroppen vid dörren som ett tecken till mina kidnappare om vad jag är kapabel till, så att de ska gå runt i ständig skräck. Bemötandet jag fick var en massa klappar, kramar och gullande om vilken duktig kissemiss jag är. Saker och ting går inte som planerat. På kvällen dök deras kumpaner upp för någon sorts sammankomst.
Jag blev placerad i isolering under mötet, men jag kunde känna doften av deras mat och höra brottstycken från deras kriminella planer.
Tydligen var jag inlåst på grund av min kraftfulla förmåga att framkalla något de refererade till som "allergi". Jag måste komma underfund med vad detta är så att jag kan använda det till min fördel. De andra internerna smörar för våra fångvaktare och jag vågar inte anförtro
mig till någon av dem inför risken att någon tjallar.
Hunden släpps regelbundet ur sina bojor men återvänder frivilligt.
Han är uppenbarligen efterbliven.
Fågeln däremot ger intryck av att vara en informatör. Han pratar med våra kidnappare regelbundet, och jag är övertygad om att han rapporterar vartenda steg jag tar. Tack vare sin placering i metallrummet är han för tillfället i säkerhet. Men jag kan vänta. Det är bara en tidsfråga innan mina planer infrias…
Ha en skön afton alla vänner, varför inte starta en våg av alla bloggare att visa upp sina djur och deras berättelse? Det är så roligt och läsa om de små tokiga liven. kram Anna & Guapo.
